NYÅRSKONSERT!

Måndag 31 december 2019 kl 15.00
Crusellhallen, Konsert & Kongress,
Linköping

Dirigent :
Glenn Mossop
solist :
Åsa Jäger sopran
Medverkan av :
Linköpings Balettförening
koreografi :
Marlene Jacobsson

Ur programmet bl.a:
Wagner: ”Dich, teure Halle, grüß ich wieder” ur Tannhäuser
Puccini: ”Vissi d'arte” ur Tosca
Lehar: ”Meine Lippen sie küssen”
Kálmán: ”Heia in den Bergen ist mein Heimatland”
Jerker Johansson: Festivalpolka för xylofon och orkester ,

( Längd ca. 2 tim. 10 min. )



( Reservation för ändringar!)




Ladda ner konsertprogrammet (pdf-fil) HÄR!

LYSSNA

Smakprov

Bookmark and Share

Ladda ner affisch HÄR!





Biljetter


Köp genom Konsert & Kongress
biljettkassa tel.013-190 00 00
Biljettkassan öppen vard.8-17
samt två timmar före konsert.


Pris:
Ordinarie : 395:-, studerande : 250:-
kult.skoleelev: 150:-, barn under 12 år: gratis
ej föräldrabiljetter
skådebanan/Scenpass: 300:-




TILLGÄNGLIGHET

För aktuell information om tillgänglighet till Linköping Konsert & kongress och Crusellhallen
Läs här>>Tillgänglighet





Richard Wagner hämtade inte sällan sina operamotiv från medeltida sagor och legender. Därigenom fick de en tidlös och allmänmänsklig prägel – de blev angelägna för hans samtid, men de har också behållit sin lyskraft in i vår tid. Operan Tannhäuser hade premiär 1845, och den hade viss verklighetsanknytning. I alla fall levde en berömd trubadur med det namnet på 1200-talet, och den saga Wagner målar upp är både rörande och vacker. Den handlar förutom om kärlek, också om en skaldetävling som ägt rum i Wartburg samma århundrade, och i sin berömda hälsningssång bjuder Elisabeth sin älskade Tannhäuser välkommen till tävlingen.
Även Puccinis opera Tosca har viss verklighetsanknytning. En grym polischef med namnet Scarpia lär ha funnits i Rom. I andra akten äter han sin middag och försöker tänka ut hur han ska få den firade sångerskan Tosca till sin älskarinna. Han fängslar hennes älskade, torterar honom, och Tosca ber för hans liv med den innerliga arian ”Konst och skönhet har jag ägnat livet” – även kallad Sången till livet.
Sent i Franz Lehárs karriär (men mycket tidigt i radiohistorien) kunde även svenska radiolyssnare 1934 vara med om uruppförandet av Giuditta i direktsändning från operan i Wien. Den 64-årige tonsättaren dirigerade själv sitt verk och han ville hellre kalla det opera än operett. Att han hade Carmen som förebild behöver man inte t veka om – Guiditta är samma självständiga kvinnotyp, och när hon sjunger Meine Lippen är hon nattklubbssångerska. Emmerich Kálmán fick med Czárdásfurstinnan sin kanske största framgång. Efter många turer uruppförde operetten den 17 november 1915, och då var det länge sedan Wien upplevt en lika stor succé. Varje melodi var en schlager. Kritiken tyckte att handlingen var osannolik: att en greve gifter sig med en skådespelerska. Men statistiken visar att vid den här tiden gifte sig 3800 adelsmän med skådespelerskor, sångerskor och dansöser, så ämnet var verklighetsförankrat! Här sjunger furstinnan om sitt vackra (men påhittade) hemland.
Jerker Johansson är en erfaren dirigent, arrangör och tonsättare som under många år ledde Göteborg Wind Orchestra. Som kompositör har han skrivet en lång rad utåtriktade musikstycken, och hans Festivalpolka är ett virtuost och snyggt stycke där en solistisk xylofon närmast slår knut på sig själv.
En Nyårskonsert kan inte vara utan musik av klanen Strauss! Och det kan vara skönt att veta att Donau en gång var blå. Denna vals har blivit något av Valsernas Vals! Den beundrades av alla. Till och med Johannes Brahms älskade stycket så mycket att han under en fest i familjen Strauss hem skrev ner de första takterna på fru Adele Strauss solfjäder – och tillade: ”tyvärr ej av Brahms”. Vid alla tillfällen då vi människor vill fira, känna oss högtidliga eller släppa loss, så gör vi det med musik. Musiken har i alla tider och på alla platser varit en nödvändig och välkommen källa till tillfredsställelse. Redan de gamla grekerna visste att olika sorters musik påverkade oss på olika sätt. Nåja, det finns undantag då musik varit förbjuden, länder som förbjudit musik, men det är rent fåfängt. Man tror att musiken ska fjärma invånarna från en stark gudstro, när det i själva verket är tvärt om, om man så vill. Vi ska kanske inte vara så sturska, för även den kristna kyrkan har tidvis varit helt avvisande mot musik. Men varför kämpa mot det oundvikliga? Musik är glädje, musik knyter människor till varandra, musik är kraft (det visste man redan i medeltidens ballader), musiken är outsläcklig – därför kallar Carl Nielsen sin fjärde symfoni just så, Den uudslukkelige. Vad vore Midsommar, Jul och Nyår utan tillhörande musik? Till nyår har vi vant oss med att lyssna till lättsamma klassiska toner, musik från baler, baletter och operetter – så även naturligtvis i år. Det är en tvåhundraårig tradition att koppla nyåret till den musik som skapades av klanen Strauss i Wien, och alla deras kollegor. Det är en musikskatt som aldrig sinar, för deras fantasi och flit var oändlig. Många av deras kompositioner har blivit de oftast spelade, men det finns också oerhört många, som man knappast hört talas om. De är alla också så välkomponerade att de aldrig känns som skrivna med vänster hand. Vid alla tillfällen då vi människor vill fira, känna oss högtidliga eller släppa loss, så gör vi det med musik. Musiken har i alla tider och på alla platser varit en nödvändig och välkommen källa "Så har det åter blivit dags att fira ett nytt år! Så stäm fiolerna, knyt kravatten och slå upp champagneflaskan! Men först en riktig konsert, så man kommer i form. Grann och utåtriktad musik är vad man förväntar sig under en traditionell nyårskonsert, och det är just vad blir. Orkester verk som sprakar som fyrverkeri, operaarior som förför och lockar, valser som får det att rycka i benen. Kort sats, en förhoppningsfull inledning till ett nytt år. Till en nyårskonsert brukar man samla ihop en bukett av de vackraste och mest attraktiva musikaliska blomster som står till buds. Så naturligtvis även i år. men vi kan garantera att det blir några stycken av Johann Strauss, som blivit så synonym med nyårskonserter, inte minst genom TV-utsändningarna från Wien. Men det är också viktigt att veta att musik med lättsam och melodiös karaktär komponerats av många tonsättare från många olika tider och länder. Som vanligt är stämningen hög och sprudlande.
Stig Jakobsson












Sponsorer:Vill du stödja?Kontakta oss >   |      Biljetter:013-1900000






©Linköpings symfoniorkester   |  E-post :  info@liso.nu

Copyright © ToBeandSe 2014